Trosaån Fiskevårdsplan
Underhåll i Trosaån utförs av Trosa Kommun och Trosa Amatörfiskeklubb
1. Inledning
Trosaån är en tämligen lugnflytande näringsrik slättå med några få strömmande partier med lite grövre bottensubstrat. Sannolikt har ån tidigare hyst ett eget bestånd av öring men dämmen har gjort att den troligen försvunnit. I början på 1980-talet gjorde Fiskerikonsulent Hans-Gunnar Andersson på länsstyrelsen i Södermanlands län vissa utsättningar av öringungar i Trosaån. Ryktet spred sig och en dag provade två Trosabor fiskelyckan i ån. Resultatet blev en vacker öring på 3,7 kg. De kontaktade då Trosa AFK – som omgående bildade en projektgrupp som fick till uppgift att fortsätta och förädla det som Hans-Gunnar påbörjade. Fisk sattes ut i lite större skala och till idag har ca 100 000 1-2 åriga öringungar och ca 100 000 1-2 åriga laxungar satts ut i ån. Även ca 50 000
romkorn har satts ut i kläckningsaskar i inledningsskedet. 1985 inleddes arbetet med att återetablera öring i ån efter att man av en händelse upptäckt vandrande öringar i ån. 1997 drabbades ån av ett jordskred i Vagnhärad varefter ett omfattande arbete med stabilisering av åns stränder och botten nedströms dammen i Vagnhärad. Ett av åns normalt mera strömmande partier dämdes upp av raset under en tid och det årets öringlek gick om intet tillsammans med de uppväxande årsklasserna på lokalen.
2. Syfte med planen
Syftet är att denna fiskevårdsplan i stort skall beskriva arbetet med fiskevården i Trosaåns Fiskevårdsområde. Planen skall omfatta fiskevård avseende biotop, fisk och kräfta och ta upp både fördelning av fisketryck och produktionsmål.
3. Mål
Våra övergripande mål för fiskevårdsarbetet långsiktigt kan sammanfattas som följer:
1. En godtagbar vattenkvalitet för reproduktion och uppväxt av fisk och kräfta. Detta
mål omfattar också drägliga livsbetingelser för alla de organismer som ligger till
grund för en god produktion av fisk (i synnerhet öring) såväl som kräfta.
2. En biotop som gynnar vandring och reproduktion
3. Ett fiskbart bestånd av självreproducerande öring.
4. Ett uthålligt uttag av kräfta.
5. Minimering av vandringshinder
6. Interagera med andra intresseföreningar för att få till stånd samordning att driva
förändringsarbete (tex Vattenvårdsförbund, Turistbyrå och andra lokala aktörer)
4. Tidigare arbete
Ett antal fiskevårdande åtgärder har genomförts fram till denna plans tillkomst. De viktigaste kan
sägas vara:
• Utplantering av öringungar från 1985 och framåt.
•Utplantering rom under slutet av 1980-talet vilket sannolikt bidragit mest till etablering av öringreproduktion i ån. Byggandet av laxtrappor och ett antal gruslass på möjliga leklokaler.
•Totalt har 54 500 romkorn och ca 100 000 1-2 åriga öring ungar satts ut fram till dags dato .Nu finns en fast etablerad lekplats i Vagnhärad samt ett par till mellan Vagnhärad och Trosa men som förstörts efter raset i Vagnhärad 1997. Dessutom lekte öring regelbundet nedströms kvarnen i Trosa innan raset. Under 2005 har ett antal träd som blockerat flödet i ån tagits bort. Dessutom har man utfört förstärkningsarbeten i Vagnhärad vilket medfört grumling av ån men också att nya grus- och stenbottnar byggts vid platsen. Bottnar som kan tjäna som lek- och uppväxtområden för öring såväl som kräftor.
5. Åtgärder på sikt
• Förbättra funktionen hos laxtrapporna alternativt avlägsna vandringshindren.
• Rensa växtlighet på tidigare fungerande lekplatser.
• Anordna nya lekbottnar för att gynna reproduktion
• Avlägsna slam på presumtiva lekbottnar.
• Verka för att bilda ett fiskevårdsområde för hela Trosaån och havsvikar utanför mynningen.
• Inventera alla källor till utsläpp i ån (industrier, tippar, dolda diken etc.)
• Förbättra bottenstrukturen för kräftor på de mera lugnflytande sträckorna.
7. Uppföljning
1. Populationsuppskattning genom provfisken av fisk och kräfta.
2. Inventering av förekommande arter på icke vadbara sträckor.
3. Justering av åtgärder på laxtrappor och andra hinder.
4. Kontroll av igenväxning och slamavlagring nedströms.
5. Fångstrapportering
8. Tidplan
Exakta tider för olika aktiviteter är f.n. svåra att uppskatta. Ta gärna kontakt med Trosa Fiskevårdsförening eller Trosa Amatörfiskeklubb
Jonas Pettersson, Forskningsassistent/Fiskebiolog &
Thomas Stenström, Ordf. i Trosaåns FVO